Överlevnad & Skogsbruk

Lågt blodsocker,tallbarrs teet smakar aska och en stor hög med snö har fallit från trädet rakt ner i nacken på mig. Välkommen till överlevnads övning i Kulmungi.

Efter att ha varit på en mysig lite semester hem till familj och vänner, så får vi på tisdagen beskedet att vi ska ut på överlevnads övning. Onsdag till fredag utan mat och utan snus, vi ska också bygga våra egna vindskydd som vi ska sova i.
Härligt! alltid bra att testa sig själv, allting blir lite svårare när man är kall och hungrig. Har tidigare gjort militärens överlevnads prov fast det går inte att jämföra, nu var det mer praktiskt och behagligt. fast jag var ändå lite förberedd på hur man skulle känna och må.

Vi drog ut tidigt på onsdagen. Efter en halvtimmes körning rakt ut i skogen så var det bara att börja vandra. Denna gång fick vi deltagare agera färdledare läsa kartan och välja väg. I överlevnads situation så gäller det att spara på energin så mycket som möjligt, så man väljer den enklaste och minst krävande vägen. Själv fick jag inte äran denna gång så det var bara att hänga med. Vår lärare Eva-lena gick med oss och undervisade samtidigt i spår och skogsbruk så det blev många stop på vägen. Intressant när man börjar se sig omkring efter spår och börjar lära sig lite vad det är man ser. Mycket djur som rör sig här ute i skogarna räv, älg, mårdhundar, ripor, iller och renar såklart.
Efter några timmars vandring så va det dags för läger, Vi hade delat upp klassen i tre grupper som skulle bygga sina skydd. Vi satte igång och gjorde det klassiska, ett slutande tak av granris, vi skulle nog lagt ner mer timmar på taket. För senare på natten så började det regna och taket läckte, tur att jag fick låna Lärarens sovsäck annars hade det blivit jobbigt. Vi fick i alla fall till en bra stockeld tillslut, som värmde bra. Och det serverades tallbarrs te, så det blev en ganska behaglig kväll. Sov inte så jätte mycket men jag hade det varmt och fint där jag låg inklämd mellan två håriga män.

Som sagt så började det regna på kvällen, fast det slutade innan vi vaknat. Min ryggsäck fick sig ett ganska coolt istäcke som jag fick hacka bort men det läckte inte in i den. Så ingen skada skedd, tur att jag hade kängorna under sovsäcken det hade inte varit trevligt att stoppa ner fötterna i blöta kängor det första man gör på morgonen (dagens lärdom: ha alltid kängorna skyddade).

Det var en behaglig morgon elden hade inte slocknat så vi satte på en kanna tallbarrs te och drack oss varma. Tallbarrs te är riktigt bra, man får mycket energi av det och minsta lilla är bra i såna här lägen. Det är också väldigt enkelt, vatten en massa tallbarr låt koka i 15 min sen är det bara att dricka. Det är alltid bra med varm dryck kroppen behöver inte slösa energi på att värma upp det. Och det är motivations höjande när man inte har nåt annat.
Nu var det dags att bryta lägret, vi brände upp vindskydden på stor bål inte lämna spår i skogen. Sen var det bara att ge sig av igen, nu började man känna av hunger och vandringen gick lite tyngre och tog lite längre tid. Man märkte till och med viss irritation hos vissa, men inget allvarligt.

Vår lärare hade även "dåliga" nyheter, vägarna var ner isade och svårframkomliga.På fredagen så skulle vissa i klassen göra ett arrangemang med en folkhögskola från Österlen, det krävde vissa förberedelser och nu med tanke på vädret så var vi tvungna att avbryta övningen så att dem skulle hinna förbereda.
Fast för att komma till bilarna så var vi tvungna att gå, så det var inte klart än. Vi fortsatte som dagen innan och gick på, när jag går där och sköter mitt så ser jag hur kompisen framför mig ramlar fram och börjar ta sig på benet. Han säger att han skadat foten och inte kan gå själv. Klassen började genast att bygga en bår av slanor och jackor, sen var det bara att börja bära. Vi var ganska nära en väg där han skulle kunna bli upphämtad, i nästan 500 meter bar vi stackaren innan läraren sa att han kunde sluta låtsas och det visade sig att allt varit en simulering. Måste passa på att gratulera Erik för en fantastisk show, ska jag va helt ärlig så anade man att det hela var skådespel när läraren skrattade i bakgrunden och inte gjorde nåt för att hjälpa till. Rolig övning som vi klarade av med bravur.

Resan fortsatte med spår tittande och dylikt, sen kom vi till en liten by där läraren vuxit upp. Vi fick komma in i familjens kåta och där bjöds vi på korv med bröd och kaffe. Där avslutade vi övningen och begav oss hem till det trygga internatet.

Bilderna är tagna av: Oskar phil & Henrik jonsson.