Jokkmokks marknad.

Förra veckan var ganska lugn, vi jobbade lite med ett arrangemang. Vi ska styra upp en dag med föredrag och debatter om vattenkraft frågan, hitta sponsorer och få hit debattörer. Mycket jobb men en ganska bra uppgift många har mycket att säga inom ämnet, tror att det kommer bli bra bara vi får lite ordning på allt. Nu så springer alla runt i blindo och ringer kors och tvärs utan riktigt styrning. fast det blir nog bra till slut.

På torsdagen blev det andra bullar. Läraren ville skicka klassen till Jokkmokks marknad på fredagen och kolla läget. Jag och några med mig tänkte att en dag på marknaden inte räcker, för att verkligen få insupa hela grejen så måste man även va där på kvällen och se den nattliga aktiviteten.

fiskeguiderna Linus The Luch och Anton the vomitman med mig och Hampus dansken lånade en volvo 240 dl även kallad Giraffen och på torsdagen efter skolan så rullade vi mot okända jaktmarker. Alla känner ju till den heliga regeln, att om man ska åka mer än 20 mil så måste man ha minst 6 st Norrlandsguld Dynamit 7,5 med sig i bagaget. Det hade vi och resan fort och smidigt. När vi kom fram till Jokkmokk på kvällen så var vi ganska runda om fötterna och efter att ha lagt ner 200 kronor på en Asiatisk restaurang så ringde vi våran kontakt vi hade i byn, en finsk flicka vid namn Lea som erbjudit sig att dela stuga med oss när festen var slut.

Våran kock på den Asiatiska krogen, Fantastisk kvinna.

Jag vill också nämna att jag hade med mig mina sista 2000 kr på den här resan . Vi var nu uppe i nästan 500 med bensin matpengar och alkohol.

Efter att vi pratat med våran finska vän och fått tipset att det är folketshus som gäller så gled vi med graciösa steg i den riktningen. När vi kom till folketshus slogs vi av att det var väldigt lite folk och väldigt hög medelålder. Vi tänkte inte mer på det, klockan var bara barnet.
Vi kom fram till kassan och betalade 200 kr för entrén + 20 i garderoben, ganska dyrt var vår första tanke, men vad vet vi det är ju folkan som gäller. Vi gled in i nått som ser ut som en skolmatsal med oranga plast stolar och träbord. I lokalen satt nästan 15 personer alla över 50 år. Och på en liten scen längst in i hörnet gjorde bandet THE RAGGES sig redo för kvällen dans. Även i det här skedet så ville vi inte ge upp, det var ju här alla skulle hänga. Plötsligt öppnar baren och vi törstiga ungdomar springer fram och betalar 60 kr för en öl . Nu börjar vi fundera lite och jag går fram till garderobs personalen och frågar när alla unga människor brukar komma? Hon svarar med skratt i rösten att det inte kommer komma några såna hit, utan vi har hamnat på Jokkmokks hemvändarfest.

THE RAGGES börjar spela en cover på blackjacks inatt inatt, Publiken skriker ut och det blir dans för hela slanten. Vi sliter åt oss jackorna och börjar gå mot dörren. Hampus dansken och Anton the vomitman känner att dom har blivit kränkta och lurade. Ord som falsk marknadsföring och bedrägeri ljuder i vår lilla grupp. Och med bestämda steg så går de två fram till en vakt och ber om att få tala med ägaren för att få sina pengar tillbaks. Jag och Linus slår oss ner på en bänk med god utsikt över spektaklet, Efter mycket tjafs och sura minner så lyckas faktiskt grabbarna få tillbaks sina pengar fast vi blir även argt utslängda från Hemvändarfesten.

Vi lyckas charma en av vakterna som beskriver vägen till Opera, stället där det händer.
Nu hade vi hittat rätt, fullt med massa berusade Samer och Jokkmokks bor. Det blir en väldigt trevlig kväll och integreringen med orts befolkningen och minoritets folket blir lyckat. Jag lyckas även träffa Ekerö tjejen Jossan på Opera som har åkt upp med sina vänner för att kolla läget. Världen är väll bra liten.

Jag måste erkänna att slutet på kvällen blev lite luddig, vi lyckades ta oss till stugan och träffa lea. Kl 08:00 så skulle hon åka tillbaks till Finland för att jobba så vi fick snällt stiga upp och ta oss in till jokkmokks marknad. Det är här Anton blir och för alltid kommer va The Vomitman (spymannen) Jag har under mitt korta liv haft äran att träffat många människor med baksmälla fast det här var nått annat. Vi trodde han skulle dö, det fanns tillfällen då vi faktiskt trodde att så var fallet. Den ända gången han visade några som helst tecken på liv var när han kräktes. Men inget ont som för nåt gott med sig, det kommer ta många veckor innan Anton rör alkoholen igen. Och vi som är hans vänner är alltid där och påminner honom om den här dagen.

Lea våran finska vän som huserade oss i stugan. Till vänster ser ni Bonden Oskar som anslöt sig på kvällen.

Efterfest i stugan. Linus och Hampus

Anton The vomitman innan

Men nog om det, nu var det marknads dags. För er som inte har varit på Jokkmokks marknad kan jag stark rekommendera en resa ditt. Hela byn fylls av olika människor från hela världen, Samiskt hantverk, pälsmössor av alla sorter. Skor, knivar, renfällar allt mellan himmel och jord.
Vi gick runt och tittade hela dagen förutom Anton som låg och sov i Giraffen. Han missade hela marknaden hoppas han tyckte det var värt att åka 40 mil sammanlagd för att festa lite.


Som jag tidigare nämnt så hade jag mina sista 2000 kr med mig, efterkvällens aktiviteter var var jag nere på 1000 kr. När jag glider omkring på marknaden så fastnar mitt öga på en Poncho i hamalyanskt Ull, Ingen snack den måste jag bara ha. Den kostade såklart 1000 kr så nu är jag en stolt ägare av en poncho. Nu kanske ni undrar vad jag ska med en poncho i hamalyanskt ull till?? Det har jag faktiskt själv ingen aning om.

Stort tack till den konstiga Jokkmokk tjejen, som visade oss att man varken behöver vara snygg, smart eller trevligt för att ha roligt.

www.jokkmokksmarknad.com/